Sälj inte vår hälsocentral – Frågor & svar

Bolagisering leder till att vården styrs mer av affärsmässiga mål än av medborgarnas behov. Offentliga bolag måste, precis som privata aktörer, uppvisa goda ekonomiska resultat, vilket kan resultera i att resurser prioriteras till de områden där det finns störst möjlighet till vinst snarare än där behoven är störst.

Medborgarna riskerar att få en mindre sammanhållen vård, då bolagisering kan leda till att olika delar av vårdkedjan drivs av olika aktörer med olika mål och incitament.

När primärvården bolagiseras finns en risk att tillgången till vård blir mer ojämlik.

Offentliga bolag och privata aktörer kan välja att etablera sig i områden med högre efterfrågan och bättre lönsamhet, vilket gör att patienter i mindre lönsamma områden får sämre tillgång till vård.

Dessutom kan kortsiktiga ekonomiska mål leda till att vårdtiden per patient minskas för att maximera antalet besök, vilket försämrar kvaliteten på vården och möjligheten till en personlig och långsiktig relation mellan patient och vårdgivare.

Bolagisering kan leda till att de anställda får ökade krav på produktivitet och fler administrativa uppgifter, eftersom bolaget måste redovisa ekonomiska resultat och möta konkurrens på marknaden. Det kan skapa en pressad arbetsmiljö och öka personalomsättningen.

Dessutom riskerar personalens inflytande att minska. I en förvaltningsdrift kan medarbetarna påverka verksamheten genom interna fackliga kanaler och politiskt styrda beslut, medan bolagsdrift tenderar att ha en mer hierarkisk struktur med fokus på ekonomiska mål.

Utöver de ökade momskostnaderna och administrativa kostnaderna innebär bolagisering också en ökad risk för att resurser går till fel saker, såsom marknadsföring, konsulttjänster och juridiska tvister med privata aktörer.

Ett bolag kan behöva betala marknadsmässiga hyror för lokaler och utrustning som tidigare förvaltades internt, vilket ökar de löpande driftskostnaderna.

När vården delas upp så att fler aktörer driver olika delar minskar möjligheten att samordna och effektivisera verksamheten. Det leder till högre kostnader och ineffektiv användning av resurser.

På lång sikt riskerar vi också att lönekostnaderna för vårdpersonal drivs upp, eftersom privata aktörer och offentliga bolag konkurrerar om samma arbetskraft och måste locka med högre löner eller andra förmåner.

Bolagisering gör det svårare att upprätthålla en gemensam och jämlik standard i vården.

När vården drivs av flera olika aktörer med egna ekonomiska mål, blir det svårare för regionen att styra och säkerställa att alla patienter får likvärdig vård, oavsett var de bor eller vilka resurser de har.

Det finns också en risk för att avgifter införs för vissa tjänster för att bolaget ska kunna täcka sina kostnader, vilket ytterligare skulle öka ojämlikheten.

I teorin kan bolagisering verka som ett sätt att öka valfriheten, men i praktiken leder det ofta till att valfriheten minskar, särskilt i glesbygden där det inte finns tillräckligt många patienter för att flera aktörer ska kunna etablera sig.

Det blir också svårare för patienter att veta vad de faktiskt kan välja mellan, eftersom olika bolag och aktörer kan erbjuda olika typer av vård med olika villkor.

På lång sikt riskerar vi att skapa ett system där vården blir alltmer beroende av privata aktörer och bolag, vilket minskar regionens och samhällets kontroll över hur vården bedrivs. Det gör vården mer sårbar för förändringar i ekonomin och kan leda till att vissa vårdtjänster försvinner helt om de inte längre anses lönsamma.

Dessutom riskerar vi att förlora kompetens inom offentlig sektor, eftersom personal kan välja att gå till privata aktörer som erbjuder bättre villkor eller högre löner.

Det skulle ytterligare försämra regionens möjligheter att bedriva vård av hög kvalitet.

Bolagisering innebär att viktiga delar av vården flyttas bort från direkt politisk styrning till en bolagsstyrelse som fattar beslut utifrån ekonomiska och affärsmässiga överväganden. Det innebär att de folkvalda politikernas inflytande över vården minskar, vilket urholkar den demokratiska kontrollen.

När vården är en offentlig förvaltning kan medborgarna via sina valda representanter direkt påverka hur resurser fördelas och vilka prioriteringar som görs – något som blir svårare när vården bedrivs i bolagsform.

Primärvården är en viktig del av välfärdssystemet och behöver ofta samverka nära med socialtjänst, skola och andra offentliga aktörer. När vården bedrivs i bolagsform kan denna samverkan försvåras av olika juridiska och ekonomiska gränser mellan aktörerna.

Det blir svårare att arbeta med helhetslösningar för individen när olika delar av välfärden styrs av separata organisationer med egna mål och drivkrafter.

I offentlig drift kan regionen satsa på forskning och utveckling utan att behöva tänka på kortsiktig lönsamhet. Bolagisering innebär däremot att investeringar i forskning måste vägas mot bolagets ekonomiska mål, vilket kan leda till att långsiktiga utvecklingsprojekt prioriteras bort.

Det riskerar att bromsa den medicinska utvecklingen och försvaga vårdens kvalitet över tid.

En av de viktigaste aspekterna av primärvården är kontinuitet – att patienter får träffa samma vårdpersonal över tid. Bolagisering kan leda till ökad personalomsättning eftersom anställda i bolagsdrift ofta har sämre villkor och högre krav på produktivitet.

Det gör det svårare att behålla personal och skapar en mer fragmenterad vård, där patienterna tvingas träffa olika läkare vid varje besök.

När vården bolagiseras och styrs av affärsmässiga mål kan pressen att minska kostnader leda till färre resurser för kvalitetssäkring och fortbildning av personalen. Bolag kan också lockas att prioritera enklare, snabbare behandlingar framför mer komplexa och tidskrävande insatser, vilket kan äventyra patientsäkerheten.

Dessutom kan en hög personalomsättning, som ofta följer med bolagisering, leda till att viktiga kunskaper och erfarenheter går förlorade.

Även om vissa förespråkare hävdar att bolagisering kan öka innovationen genom konkurrens, finns det en stor risk att innovationen istället hämmas.

Offentliga verksamheter har större möjligheter att investera i långsiktiga lösningar och experimentera med nya metoder, eftersom de inte drivs av kortsiktig lönsamhet.

Bolagisering kan leda till att resurser för innovation minskar, särskilt om dessa inte ger omedelbar ekonomisk avkastning.

Offentlig förvaltningsdrift har ett ansvar att säkerställa att vården är tillgänglig för alla, oavsett var de bor. Bolagisering, däremot, kan leda till att vissa områden, särskilt i glesbygden, får sämre tillgång till vård eftersom det inte är lönsamt att driva verksamhet där. Det hotar den regionala utvecklingen och riskerar att öka skillnaderna mellan stad och landsbygd.

I offentlig drift satsas ofta resurser på att vidareutbilda personalen och höja kompetensen inom organisationen.

Bolagisering kan medföra att sådana satsningar minskar, eftersom vidareutbildning ofta ses som en kostnad snarare än en långsiktig investering. Det riskerar att försämra kvaliteten på vården och minska personalens yrkesutveckling.

När vården bolagiseras och marknadslogik styr verksamheten kan förtroendet för vården minska. Medborgarna kan uppleva att vården blir mer inriktad på vinst än på att ge bästa möjliga behandling.

Det riskerar att skapa en känsla av orättvisa och misstro mot systemet, särskilt om vården upplevs som ojämlik mellan olika grupper eller områden.

Offentlig drift möjliggör långsiktiga satsningar på hållbarhet, både socialt och miljömässigt. Bolagisering innebär dock ofta att kortsiktig lönsamhet prioriteras, vilket kan göra att investeringar i hållbarhet uteblir.

Till exempel kan satsningar på förebyggande vård och folkhälsa, som ofta inte ger omedelbara ekonomiska resultat, nedprioriteras.

Offentlig vård har ett särskilt ansvar för att upprätthålla beredskap inför kriser, som pandemier eller naturkatastrofer. Bolagisering kan leda till att beredskapsfunktioner nedprioriteras, eftersom de ofta inte är lönsamma.

Det kan försämra samhällets förmåga att snabbt och effektivt hantera oväntade händelser som kräver stora vårdinsatser.

Offentlig vård styrs av demokratiskt fattade beslut och har som mål att ge bästa möjliga vård efter behov. Bolagisering kan leda till att vården påverkas av andra intressen, som ägare eller externa aktörer med ekonomiska mål.

Det riskerar att försämra vårdens oberoende och förskjuta fokus från patienternas behov till aktörernas vinster.